Fortsatt ökning av detaljhandeln

Den svenska detaljhandeln fortsätter att gå hyggligt. I löpande priser ökade omsättningen för detaljhandeln med knappt två procent (1,9) från november förra året till november 2014. Dagligvaruhandeln ökade med 0,1 procent medan sällanköpsvaruhandeln ökade med 3,3 procent.

Stig Björne

Ett annat sätt att räkna på är i försäljningsvolym och den visade en större ökning, 4,5 procent i november jämfört med november förra året. Uppdelat på huvudbranscher så ökade dagligvaruhandeln med 1,5 procent och sällanköpsvaruhandeln med hela 7,1 procent (korrigerat för kalendern)..

Utfallet i november visade sammantaget på en fortsatt ökning om än lite mindre än de tidigare månaderna. Alla helgons helgen eller Halloween blir allt viktigare för dagligvaruhandeln och 2014 inföll den så att många hushåll sannolikt handlade i oktober istället för i november.

Totalt sett visade sällanköpshandeln en hyggligt stark tillväxt visade en positiv tillväxt om 3,3 procent, men flera av delbranscherna backade.

De delbranscher som minskade under månaden tillhör de mer väderberoende branscherna såsom sporthandeln och skohandeln – lite snö mindre handel. Båda branscherna har visat dystra siffror under den milda hösten.

Det gick väsentligt bättre för elektronikhandeln, möbelhandeln och leksakshandeln. Leksakshandeln börjar återhämta sig från den svaga starten på året och har de senaste månaderna visat positiva tillväxttal, vilket bådar gott inför julhandeln, den i särklass viktigaste perioden för branschen. I år fick dessutom rea-dagen Black Friday fäste i Sverige och drog igång julhandeln för några branscher i slutet av november.

Löpande priser

Fasta priser, kalenderkorrigerade

Prisförändring

Kalendereffekt[3]

Nov%

95% Konf.-Int.[1]

2014%[2]

Nov%

2014%[2]

Nov%

Nov%

Dagligvaruhandel

0,1

±1,0

2,0

1,5

1,5

1,3

-2,6

Sällanköpsvaruhandel

3,3

±1,1

4,2

7,1

5,8

-1,2

-2,3

Total detaljhandel

1,9

±0,8

3,2

4,5

3,8

-0,1

-2,4

Stig Björne

Annonser
Publicerat i Stig Björne – Tillväxt och Näringslivsutveckling | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Business Sweden blickar framåt: USA återhämtar sig

Business Sweden (BS) har kommit med sin senast rapport kring utveckling av världsekonomin, svensk export etc. Man pekar på att under det tredje kvartalet fortsätter ekonomin i USA att återhämta sig med både Japan och EU fortsätter att gå trögt.

Stig Björne

Även i övrigt är det inte så många länder som går riktigt bra. Däremot så fortsätter den amerikanska ekonomin återhämtningen och det spiller delvis över internationellt. Till exempel så skapades rekordmånga jobb i USA och totalt har förbättringen för den amerikanska arbetsmarknaden varit mycket stark under de gångna tre åren.

USA:s centralbank har upphört med sina kvantitativa lättnader och dollarn har förstärkts mot euron (ca 10 procent 2014). BS menar att nedgången i oljepriset under de senaste månaderna utgör den tillväxtstimulans som världsekonomin väntat på.

Ett fåtal länder förutom Ryssland främst i Mellanöstern, Afrika och Latinamerika drabbas av kraftigt fallande intäkter medan Nordamerika, Europa och Asien, de stora ekonomierna, gynnas.

Business Sweden menar att man mot den bakgrunden kan revidera upp tillväxten framför allt i USA men också i de flesta västeuropeiska länder samt  Japan. Länder vars ekonomier gynnas alldeles särskilt är ändå tillväxtländer som Indien, Indonesien, Turkiet, Thailand, Sydafrika, Polen med flera.

I Business Sweden basprognos räknar man med att återhämtningen successivt förstärks. Osäkerheten hos hushållen i västvärlden kommer säkerligen att finnas kvar ett bra tag till och man räknar inte med något snabb uppgång i efterfrågan.

BNP-tillväxt (%)

2014

2015

2016

Västeuropa

1.3

1.6

1.9

Nordamerika

2.2

2.9

3.0

Asien, Oceanien

4.6

4.5

4.6

Världen

2.6

2.9

3.3

Källa: Business Sweden

Publicerat i Stig Björne – Tillväxt och Näringslivsutveckling | Märkt , , | Lämna en kommentar

Svenskarna går i pension senare

Svenskar går senare i pension än övriga i Europa. För svenskar i åldern 50-69 år var den genomsnittliga åldern vid första uttaget av ålderspension 64 år.

Stig Björne

Den ålder som anges för första pensionsuttaget behöver inte sammanfalla med åldern då personen slutat arbeta då det inte är ovanligt att man går i deltidspension. För hela EU-28 var genomsnittet 59 år alltså hela fem år tidigare.

Andelen sysselsatta bland de som tog ut en pension i EU-28 var 19,2 procent medan motsvarande siffra för Sverige var 37,7 procent. Det tycks som att svenskarna är mer arbetssamma i jämförelse. En delförklaring är naturligtvis att i många länder har man haft betydligt lägre pensionsålder, både den generella och för vissa yrkesgrupper. Det har dock ändrats i stor utsträckning sedan den ekonomiska krisen 2008-2009. Det visar en undersökning som bland annat SCB tagit fram.

I åldersgruppen 50-64 år hade Sverige den tredje lägsta andelen som tog ut pension av de europeiska länderna. Andelen var 13,8 procent i Sverige medan genomsnittet i EU-28 var 27,9 procent. Ser man till hur många som först tagit ut förtidspension och sedan tog ut pension var högre i Sverige. Det var 48,7 procent kvinnor som tog ut en förtidspension i Sverige, bland männen var andelen 43,5 procent. Det kan jämföras med EU-28 där andelen förtidspensionerade kvinnor var 32,8 procent och andelen män var 45,0 procent.

Andelen sysselsatta bland de som tog ut en pension i EU-28 var 19,2 procent medan motsvarande siffra för Sverige var 37,7 procent. De länder som hade en större andel sysselsatta bland de som tog ut pension jämfört med Sverige var Norge och Island. Fördelningen mellan könen var jämn i EU-28 till skillnad från Sverige där det var en större andel män än kvinnor som var sysselsatta bland de som tog ut pension. I Sverige var 42,0 procent av männen sysselsatta jämfört med 33,4 procent bland kvinnorna.

Läs mer på www.scb.se

Stig Björne

Publicerat i Stig Björne – Tillväxt och Näringslivsutveckling | Märkt , | Lämna en kommentar

Fortsatt stigande småhuspriser

Det verkar inte finnas något tak på priserna på svenska bostäder. Prisökningarna har i ett längre perspektiv varit konstant – med kortare nedgångar – sedan mitten av 1990-talet. I Stockholm har t ex priserna på bostadsrätter ökat med ca 600 procent på knappt 20 år.

Stig Björne 

Även priserna på småhus ökar. Under det tredje kvartalet 2014 ökade priserna med mer än tre procent i jämförelse med det andra kvartalet. Jämför man med priserna för ett år sedan – tredje kvartalet 2013 så har priserna ökat med sju procent i genomsnitt för hela riket. Fördelat regionalt på län och årsbasis steg priserna i samtliga län. Den största prisuppgången återfinns i Östergötlands län med 13 procent, följt av Norrbottens län med 11 procent.

Den lägsta prisuppgången redovisas i Gotlands och Kronobergs län, där steg priserna med 1 procent. I storstadsregionerna Stor-Malmö och Stor-Göteborg steg priserna med 5 procent, samtidigt som priserna i Stor-Stockholm steg med 10 procent (på en redan väldigt dyr och delvis överhettad bostadsmarknad).

I dagsläget diskuteras politiskt hur man kan minska den kraftiga skuldsättningen för de svenska hushållen som av naturliga skäl är som värst i storstadsområdena. Senaste förslaget kom från Bankföreningen som föreslog amortering ned till 50 procent av värdet på bostaden. Idag är det väsentligt högre gräns.

Fastighetsprisstatistik för den senaste tremånadersperioden (juli – september 2014) jämfört med föregående period (april – juni 2014) samt föregående år (juli – september 2013)

Antal köp senaste period

Medelpris senaste period (tkr)

K/T-tal före-gående år

 

Förändring i procent från före-gående år

Län

Stockholm

2 013

4 637

1,44

+10

Uppsala

475

2 486

1,50

+8

Södermanland

400

1 874

1,44

+6

Östergötland

553

2 001

1,47

+13

Jönköping

481

1 635

1,43

+7

Kronoberg

289

1 473

1,44

+1

Kalmar

456

1 332

1,44

+5

Gotland

103

1 720

1,46

+1

Blekinge

273

1 456

1,40

+6

Skåne

1 774

2 455

1,38

+5

Halland

483

2 651

1,46

+4

Västra Götaland

2 097

2 416

1,50

+5

Värmland

469

1 281

1,46

+10

Örebro

420

1 488

1,49

+6

Västmanland

359

1 833

1,39

+9

Dalarna

474

1 306

1,52

+6

Gävleborg

433

1 254

1,45

+9

Västernorrland

407

1 188

1,56

+10

Jämtland

187

1 358

1,52

+7

Västerbotten

401

1 534

1,61

+8

Norrbotten

422

1 259

1,71

+11

Storstadsområde

Stor-Stockholm

2 013

4 637

1,44

+10

Stor-Göteborg

1 140

3 419

1,49

+5

Stor-Malmö

812

3 019

1,34

+5

Hela landet

12 969

2 344

1,47

+7

Stig Björne

Publicerat i Stig Björne – Tillväxt och Näringslivsutveckling | Märkt , | Lämna en kommentar

Långsiktigt underskott

Ekonomistyrningsverket (ESV) gör prognoser över utvecklingen av de offentliga finanserna. Under prognosperioden bedömer man att det blir underskott i de offentliga finanserna ända fram till och med 2018. 2014 förväntas underskottet uppgå till 91 miljarder kronor eller motsvarande 2,4 procent av BNP.

Stig Björne

ESV pekar på att BNP-tillväxten har varit svag under 2014 men att den väntas bli starkare under året och BNP ökar med 2,1 procent 2014. 2015 tror man att tillväxttakten kommer att öka då svensk export och investeringar tar då fart samtidigt som konsumtionen fortsätter att öka. Trots att aktiviteten i ekonomin för närvarande är dämpad ökar sysselsättningen relativt starkt.

Den offentliga sektorns skatteintäkter kommer att öka svagt 2014. Den svaga inkomstökningen sammantaget leder till att underskottet i offentliga sektorns finanser växer från 44 miljarder 2013 till drygt 90 miljarder 2014.  Kommande år kommer skatteintäkterna att öka snabbare samtidigt som utgifterna ökar måttligt, men överskott nås ändå inte under prognosperioden.

ESV tror att budgetunderskottet 2015 blir 72 miljarder. Målet om ett överskott i de offentliga finanserna på i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel, överskottsmålet, nås inte under prognosperioden.

 2014

 2015

BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad

 2,1

 2,7

Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn

 -91

 -72

Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn

 -2,4

 -1,8

Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor

 15

 17

Budgetsaldo – miljarder kronor 

 -76

 -59

Stig Björne

Publicerat i Stig Björne – Tillväxt och Näringslivsutveckling | Märkt | Lämna en kommentar

Fortsatt stark utveckling av sysselsättningen 2014

Sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden fortsätter att öka. De senaste siffrorna gäller för juli och ökningen uppgår  – jämfört med juli 2013 – till hela 77 000 personer. Sysselsättningen närmar sig nu fem miljoner vilket är rekordmånga (men man ska ha klart för sig att både totalbefolkningen och arbetskraften aldrig heller har varit så stor.

Stig Björne

Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var 4 982 000 i juli 2014 (icke säsongrensat).  Antalet personer i åldern 15-74 år som ingick i arbetskraften var enligt icke säsongrensade data 5 362 000. Jämfört med juli 2013 är det en ökning med 75 000 (alltså nästa lika många som ökningen av sysselsättningen). Enligt SCB har sysselsättningen en säsongsmässig topp i juli då fler studerande sommarjobbar. Ungdomarna stod för en stor del av sysselsättningsökningen.

Antalet anställda var 4, 5 miljoner (icke säsongrensat) och det är en ökning med 92 000, varav 56 000 var tidsbegränsat anställda. Antalet arbetade timmar (vilket ju är ett viktigt mått då det står för ”skatteunderlaget” uppgick i juli 2014 till i genomsnitt 98,9 miljoner per vecka enligt icke säsongrensade data. När hänsyn tagits till skillnader i helger och ledigheter är det en ökning med 4,0 procent jämfört med juli 2013.

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden gör ett mindre avtryck i arbetslöshetssiffrorna (AKU står för de officiella statistiken så detta är vad som gäller). I juli 2014 var antalet arbetslösa i åldern 15-74 år 380 000, icke säsongrensat, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,1 procent. Av ungdomarna i åldern 15-24 år var 122 000 arbetslösa vilket motsvarar 14,8 procent (en minskning med 2,5 procentenheter på ett år). För att komplicera bilden något – tittar man på säsongrensade och utjämnade data visar att antalet arbetslösa uppgick i juli 2014 till 407 000 (alltså 27 000 fler än icke säsongsrensat) och det motsvarar ett arbetslöshetstal på 7,9 procent. Bland ungdomar i åldern 15-24 år var arbetslöshetstalet 22,3 procent i juli 2014 enligt motsvarande statistiska övervägande.

Sifforna inom parentes anger osäkerhetstal för nivåskattningen.

SCB:s Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 15-74 år, icke säsongrensat (originalvärde)

1000-tal

Juli 2014
Antal

Andel procent

Juli 2013
Antal

Andel procent

Förändring sedan Juli 2013 Antal

Minimi-krav för föränd-ring**

1. Befolkningen (=2+3)

7 206

7 156

50

.

Män

3 648

3 620

28

.

Kvinnor

3 558

3 536

22

.

15-24 år

1 201

1 219

‑17

.

20-64 år

5 605

5 565

40

.

2. Arbetskraften (=2a+2b)

5 362

±35

74,4

5 286

±33

73,9

75

*

41

Män

2 810

±25

77,0

2 776

±24

76,7

35

*

30

Kvinnor

2 551

±27

71,7

2 511

±25

71,0

41

*

31

15-24 år

829

±20

69,0

807

±19

66,2

22

24

20-64 år

4 910

±28

87,6

4 874

±26

87,6

36

*

32

2a. Sysselsatta

4 982

±36

69,1

4 905

±34

68,5

77

*

43

Män

2 604

±28

71,4

2 564

±26

70,8

40

*

33

Kvinnor

2 379

±28

66,9

2 341

±27

66,2

38

*

33

15-24 år

706

±22

58,8

667

±20

54,7

39

*

26

20-64 år

4 590

±30

81,9

4 558

±29

81,9

32

35

Anställda

4 502

±40

4 410

±38

92

*

46

Män

2 269

±31

2 215

±30

54

*

36

Kvinnor

2 232

±29

2 195

±28

37

*

34

15-24 år

689

±22

655

±20

34

*

25

20-64 år

4 189

±35

4 140

±34

49

*

41

Fast

3 550

±39

3 514

±37

36

44

Tidsbegränsat

952

±34

896

±32

56

*

42

Undersysselsatta [1]

325

±22

6,5

314

±21

6,4

12

26

Män

156

±16

6,0

143

±14

5,6

13

18

Kvinnor

170

±16

7,1

171

±16

7,3

‑1

19

15-24 år

119

±14

16,8

101

±12

15,1

18

*

16

20-64 år

286

±21

6,2

281

±20

6,2

5

25

I arbete

2 725

±49

2 606

±47

120

*

64

Män

1 445

±36

1 423

±35

22

47

Kvinnor

1 280

±34

1 183

±32

98

*

44

Arbetade timmar

98 900

±2 000

95 300

±1 900

3 600

*

2 300

Män

54 700

±1 500

54 700

±1 500

0

1 800

Kvinnor

44 200

±1 300

40 600

±1 200

3 600

*

1 500

2b. Arbetslösa

380

±21

7,1

382

±20

7,2

‑2

29

därav heltidsstuderande

57

±9

55

±9

2

13

Män

207

±16

7,4

212

±16

7,6

‑5

22

Kvinnor

173

±16

6,8

170

±15

6,8

3

21

15-24 år

122

±14

14,8

140

±14

17,3

‑17

19

20-64 år

320

±19

6,5

316

±18

6,5

4

26

Arbetslösa mer än 6 mån

110

±12

32,7

125

±13

37,3

‑14

17

3. Ej i arbetskraften

1 844

±35

1 870

±33

‑26

41

Män

838

±25

844

±24

‑7

30

Kvinnor

1 007

±27

1 025

±25

‑19

31

15-24 år

373

±20

412

±19

‑39

*

24

20-64 år

695

±28

691

±26

4

32

Latent arbetssökande

144

±17

147

±16

‑3

20

Det outnyttjade arbetskraftutbudet

21 500

± 900

21 600

± 900

‑100

1 300

 

Stig Björne

Publicerat i Stig Björne – Tillväxt och Näringslivsutveckling | Märkt , | Lämna en kommentar

Vägen in på arbetsmarknaden

Hur ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden är en livligt debatterad fråga detta valår. Statistiska Centralbyrån har gjort en intressant genomgång av hur det har sett ut för 19-åringar i Sverige från år 2003 och nio år framåt till 2012. Det är en totalundersökning av alla som var 19 år 2003 vilket var inte mindre än 103 000 personer.

Stig Björne

År 2003 var det knappt hälften som förvärvs­arbetande (12 procent studerade samtidigt). Fem år senare, 2008, fyllde ungdomarna 24 år och då hade ytterligare 20 procent börjat förvärvs­arbeta, knappt 70 procent således. Drygt hälften av de som arbetade hade gymnasie­utbild­ning som högsta utbild­nings­nivå, vilket betyder att dessa valde arbete från 2003 framför studier. Fram till år 2008 hade var tredje person i gruppen börjat, och i vissa fall även avslutat efter­gymnasiala studier.

Vid undersökningen slut 2012 var personerna i gruppen 28 år och då var 80 procent ute på arbets­marknaden, varav 9 procent studerade samtidigt.

Det skiljer sig åt i gruppen vilken bransch man jobbar i beroende på när man etablerade sig på arbetsmarknaden och om man studerade. De flesta 19-år­ingarna som fick sitt första jobb 2003 arbetade inom Detalj­handeln (där det ofta räcker med en gymnasieutbildning). Totalt rörde det sig om 23 procent av kvinnorna och 13 procent av männen. Fem år senare fick de flesta sitt första jobb i branschen Andra företags­tjänster, där det är vanligt att arbeta inom personal­uthyrning och på bemannings­företag. Av de 935 personer som fick sitt första jobb som 28-år­ingar 2012 började 16 procent av kvinnorna och 11 procent av männen att jobba i utbild­nings­branschen. De flesta av dem var lärare.

Genomgången visar att man tidigt kan se inkomstskillnader mellan könen. Medel­inkomsten för de 19-år­ingar som förvärvs­arbetade 2003 var 65 500 kr för kvinnor och 73 300 kr för män. De låga inkomsterna tyder dock på att de flesta inte fullt ut har etablerat sig på arbets­marknaden. Fem år senare har inkomsterna ökat markant, samtidigt som köns­skillnaderna har förstärkts. Medel­inkomsten bland de som arbetade i denna grupp var 176 500 kr för kvinnor och 227 200 kr för män. En inte oväsentlig skillnad (nu tycks undersökningen inte ta hänsyn till vilka branscher man jobbar inom vilket ju spelar roll då t ex byggbranschen eller industrin har generellt högre löner än handeln).

Undersökningen visar också att många ungdomar som varken arbetar eller studerar under ett visst år tar sig ur sin situation relativt snabbt och går vidare oftast till ett arbete.

 http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Bemanningsjobb-vanlig-vag-in-pa-arbetsmarknaden/

Stig Björne

Publicerat i Stig Björne – Tillväxt och Näringslivsutveckling | Märkt | Lämna en kommentar

Hushållen rekordrika

De svenska hushållens finansiella sparande under första kvartalet uppgick till 56 miljarder. Det är ett högt sparande och ligger i nivå med första kvartalets sparande sett över de senaste åren.

Stig Björne

Hushållens finansiella förmögenhet ökade och uppgick vid slutet av kvartalet till 6 260 miljarder (netto) vilket är mer än någonsin. En delförklaring till detta är skatteperiodiseringar som justerade hushållens finansiella sparande med 31 miljarder.

Totalt sett ligger hushållens finansiella tillgångar på 9 530 miljarder kronor medan skulderna uppgick till 3 270 miljarder kronor. Sedan sista kvartalet 2013 har förmögenheten ökat med 320 miljarder. Hushållen fortsatte att nettosälja aktier och nettoköpa fonder. På fem år har aktier nettosålts för 64 miljarder kronor och aktiefonder för 26 miljarder.

Inlåningen till banker (sparande på bankkonto) minskade hushållens nettoinsättningar.

Den svenska statens tillgångar minskade under första kvartalet 2014 mer än skulderna och deras upplåning gick från kort till lång då staten emitterade obligationer för 24 miljarder samtidigt som statsskuldväxlar för motsvarande summa förföll. Banker och bostadsinstitut emitterade mer värdepapper än vad som förföll under första kvartalet. Korta värdepapper, certifikat, nettoemitterades för 11 miljarder och långa värdepapper, obligationer, nettoemitterades för 16 miljarder kronor.

Läs mer på www.scb.se

Stig Björne

Publicerat i Stig Björne – Tillväxt och Näringslivsutveckling | Märkt | Lämna en kommentar

Priser i olika länder

För att göra jämförelser mellan olika länders priser så behöver man mäta och jämföra så kallade Köpkraftspariteter (PPP).

Stig Björne

EU gör en undersökning som mäter priser på över 2000 varor i alla medlemsländer plus ett antal närliggande länder såsom Norge och Schweiz. Det man mäter har överförts till ett ”pris­nivå­index” som SCB beskriver det. Vad som ska prismätas är i undersökningen bestämt på förhand och noga specificerat för det ska bli jämförbara produkter. SCB har valt ut tre kategorier av varor och tjänster som den större delen av semesterkassan går till; hotell och restaurang, transporter och kläder.

Undersökningen visar att Sverige hamnar bland de fem dyraste länderna i Europa för alla de tre kategorierna av varor och tjänster. Inte oväntat är äta och bo det som är dyrast för turister som besöker Sverige relativt de andra länderna. Sverige är nästan 50 procent dyrare än snittet för de andra länderna. För kläder samt transporter hamnar Sverige på tredje plats i Europa, 30 respektive 34 procent över EU-genomsnittet.

Men det är förstås vårt västra grannland som toppar jämförelsen i alla kategorier. Har man varit i Norge så känner man igen sig. Att bo och äta är nästan dubbelt så dyrt i Norge jämfört med genom­snittet inom EU (95 procent dyrare).Förutom Norge så är det inte oväntat övriga Norden och Schweiz som toppar jämförelsen. Var är det då billigast? Hotell, restauranger, transporter och kläder är billigast i länder som Bulgarien och Turkiet. I Bulgarien kostar restaurang­besök och hotell­vistelse mindre än hälften av vad det kostar i snitt i EU. Bulgarien är även det billigaste landet för transporter medan kläder är billigast i Turkiet.

Läs mer

Stig Björne

Publicerat i Stig Björne – Tillväxt och Näringslivsutveckling | Märkt | Lämna en kommentar

Bostadsbyggandet

En högst aktuell politisk fråga är bostadsbyggande i Sverige. Det har ju under en rad år varit för lågt i stora delar av landet och givet befolkningsökning och låga räntor har det bland annat drivit upp priserna på bostäder vilket gjort att hushållens skuldsättning ökat så kraftigt att Riksbanken hänvisar till tillväxttakten av lånen som ett skäl att inte sänka räntan. 

Stig Björne

Hur ser det då ut med bostadsbyggandet: 2013 färdigställdes knappt 30 000 bostadslägenheter (definitionen avser både lägenheter och småhus) i nybyggda hus vilket är en ökning med 12 procent jämfört med 2012 då knappt 26 000 lägenheter färdigställdes. Antalet färdigställda lägenheter fördelade sig på 8 562 i småhus och 20 663 i flerbostadshus.

Ser man bostadsbyggandet i ett historiskt perspektiv så toppade det senast i början av 1990-talet då det ett enskilt år färdigställdes knappt 70 000 lägenheter. Därefter föll byggandet dramatiskt i spåren av 1990-talskrisen och ligger nu på mellan 20 000 och 30 000 per år. Takten har ökat sedan den lägsta nivån på 1990-talet men utbyggnaden går för långsamt i relation till befolkningsökningen framför allt i Stockholmsområdet.

Vad gäller upplåtelseformer så var det ungefär hälften bostadsrätter 2013 (10 096) och hälften hyresrätter (10 508). Fördelningen varierar dock mellan olika delar av landet. I storstadsregionerna var sammanlagt 58 procent av lägenheterna i bostadsrätter medan motsvarande siffra för övriga riket är 35 procent.

Stig Björne

Publicerat i Stig Björne – Tillväxt och Näringslivsutveckling | Märkt | Lämna en kommentar